it's all over, for now..

ville bara berätta för er som undrar att jag mår bra. att man kan med att fråga om operationen utan att fråga hur jag mår visar ju bara hur man är som person. fast man vet ju aldrig.. när det första samtalet kommer växer ni iaf lite i alla utomståendes ögon, kanske även en liten del i mina..

friend or not a friend, that is the question.

it's at this moment I realize who my real friends are and who's not.

det enda jag vill göra för tillfället är att städa. kan jag det? nej. den smärtan jag har fått uppleva idag samt igår natt är inte att leka med. inte nog med det, imorse när jag precis hade somnat om och sov som bäst, ringde mamma och väckte mig. jag kan förstå att hon bryr sig om mig men varför ringa kl 9 på morgonen? inte igen, no way.
jag har iaf ägnat min dag åt tv-tittande. inte så ovanligt för mig dessa dagarna. det kan blir rätt enformigt ibland när man alltid svarar samma sak på frågorna, vad gör du?, vad har du gjort idag? samt, vad händer? JO: sitter här hemma och kolla på tv, som vanligt.
snart dyker tjejerna upp och glädjer mig med sin gemenskap. för ikväll smäller det. det är, FOT- wait for it, wait a little more, yeah, -BOLL. FOOTBALL, för hela slanten!
Holland agains Uruguay. det skall bli spännande. go robben!

ÄRTOR UT!

the real world.

Jag gav upp för längesedan.
Jag höll på att gå in i väggen.
Jag har släppt taget om allt och alla.
För att överleva.
Mångar har tagit skada av detta.
Förlåt.
Men jag orkar inte hålla i alla dessa trådar längre.
Iaf inte för tillfället.

Utom två som står mig mycket nära, de som vet de mesta om mig.
Varför jag uppför mig som jag gör. Att jag faktiskt inte mår så bra.
Men att det skall vara så svårt att förstå för vissa. Så ursäkta mig att jag inte lägger ner energi för att kämpa om er vänskap när jag inte ens har energi så det räcker åt mig själv. Man måste få vara för sig själv också. Det betyder verkligen inte att jag inte bryr mig om er. Ni står närmst mitt hjärta, men då är frågan, var står jag till er? Jag tycker ni skall agera utefter det och sluta skapa era pakter. Är trött på att höra en och samma mening från er alla;
- "Det är inte bara jag i vårat umgänge som tycker så, du kanske ska bry dig mer".
MER ÄN VAD JAG REDAN HAR GJORT?
Ingen som har uppskattat något. Alla ser bara det negativa hos mig hela tiden. Tydligen jag som skapar alla problem. Jag tycker snarare att det är alla andra som skapar problemen åt mig? Är jävligt trött på det. Ändra uppfattning.
Tack och hej för idag.